and I was dancing the whole way home

Hade en så jävla bra kväll igår! Kräftskivan var hur lyckad som helst och utekvällen lika så. Först drog vi till Franks och sedan Wiser's. Hade sjukt kul hela kvällen, och den enda ångestfaktorn idag är väl att jag skulle "prata ut" om helt meningslösa saker, som då kändes extremt viktiga och relevanta(?). När krogen stängde övervägde jag, men tackade tills slut nej till, efterfest, fick följe av en söt kille till bussen och åkte hem ensam. Dock var jag uppenbarligen fortfarande pepp, eftersom jag började inleda ett samtal med nån randomkille med dreads som satt framför mig på bussen, haha. Dessutom dansade jag - bokstavligt talat - hela vägen hem från min busshållsplats med Crystal Castles i öronen. Folk som sett mig lär ju trott att jag rymt från något psyke eller liknande..Väl hemma somnade jag i alla fall sött i min säng, och nu bakishänger jag med Hanna och mår illa efter vår onlinepizza-leverans.


Och såhär ser jag inte ut idag, men igår. Hade varit en intressant jämförelse att ta en dagen efter-bild med, men misstänker att ångesten kommer uppnå nya proportioner om jag tar upp Photo booth. :)

Update:

Blev ungefär den här reaktionen. Nu ska vi försöka lämna soffan för att möta den numera fria mannen Daniel Gustafsson.

/A, som f.ö glömde kameran på kräftskivan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0