för vi lever alla med känslan att falla, och vid tomhetens botten står vi på toppen
All denna, något försenade, hype kring "Vart jag än i världen vänder" får mig att tänka på Den svenska björnstammens spelning på Kårhuset i vintras. Var vi och kanske 30 personer där, någon gång i november. Jävlar vad mycket fler folk det hade varit där idag! Men låten är skön, preics som en del av deras andra. Var i alla fall en sjuk kul spelning, trots att de körde playback och var allmänt otaggade. Minns att Anton blev mycket upprörd när han märkte detta och ställde sig utanför i kylan i protest hela spelningen, haha<3 Kommer även ihåg att Emma hade övat in alla låttexter inför denna spelning och att alla var mycket imponerade av detta på förfesten...
Nä, kanske dags att chilla lite med nostalgin nu.
/A
Nä, kanske dags att chilla lite med nostalgin nu.
/A
Kommentarer
Trackback
